Bretton Woods avtalet och guldmyntfoten
Guldmyntfot är ett ekonomiskt system där ett lands valuta har en säkerhet i guld. Det innebär att ett lands centralbank som ger ut sedlar har en viss mängd guldreserver för att garantera sedelmängdens värde. Guldmyntsfot har använts i Sverige under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. År 1945 träffades ett avtal i Bretton Woods där flera länders valutor skulle knytas mot den amerikanska dollarn vilket skulle reglera växelkurserna under överseende av den Internationella valutafonden, IMF. I samband med detta så garanterade USA dollarns värde genom att använda sig av landets guldreserv som säkerhet för dollarn.
Grunden för Bretton Wood avtalet
Efter andra världskriget uppstod en stor obalans på världsekonomin då länder som deltog i kriget lånade stora summor för att finansiera sin egen och allierade länders utgifter för kriget. Efter kriget var det stor ostabilitet på både nationella marknader som världsmarknaden vilket ledde till att de lån som länder fick från framför allt USA inte kunde återbetalas. Detta i sin tur var en av orsakerna till att den stora bankrisen inträffade under 1930-talet.
När sedan andra världskriget utbröt så var experterna eniga om att det fanns en stor risk att historien skulle upprepa sig med ny ostabillitet på världsmarknaden. Det ledde fram till att man bjöd in 44 länder till en internationell konferens i staden Bretton Woods i USA för att diskutera en hållbar lösning för att undvika framtida händelser som ledde till ekonomiska kriser i form av bankkollapser och devalveringar.
Bretton Woods-systemet
Under den internationella konferensen i Bretton Woods, som pågick i 22 dagar, så kom man slutligen överens om ett avtal som undertecknades av alla närvarande, förutom dåvarande Sovjetunionen. Avtalet innebar att samtliga deltagande länders valutor skulle knytas mot dollar med en fast kurs. Detta för att undvika stora valutarörelser och devalveringar i syfte att skapa sig marknadsfördelar och istället skapa en stabil, trygg och rättvis ekonomi på världsmarknad.
I samband med mötet grundades den Internationella valutafonden, IMF, som hade till uppgift att övervaka samtliga medlemmars valutor. Eventuella kursändringar mot dollarn fick endast ske om det var för att justera en grundläggande obalans i den så kallade betalningsbalansen.
USA garanterade dollarns värde
En av förutsättningarna för att få igenom avtalet som innebar att alla medverkande länder knöt sina respektive valutor till en fast kurs mot dollarn var USA:s garantier. USA garanterade dollarns värde genom sina guldreserver. Det innebar att alla länder som var delaktiga i avtalet kunde lösa in sina dollar mot guld. Värdet på 35 dollar sattes till 1 troy ounce, vilket motsvarar drygt 31 gram guld.
Slutet på Bretton Woods avtalet
I slutet på 1960-talet börja ändå dollarns växelkurs att flyta vilket ledde till att president Richard Nixon år 1971 sade upp alla garantier för dollarn då riskerna börja bli för stora. Det gjorde att dollarn blev så kallade fiat pengar med flytande kurs. Samtidigt så var det flera andra valutor som också blev flytande. Dock har dollar genom åren haft ett bestående värde gentemot andra valutor vilket har lett till att dollarn anses vara en trygg valuta och därmed fortfarande är den valuta som främst används som reservvaluta av de flesta länderna.
Dollarns historia — från kolonitiden till idag
Den amerikanska dollarns historia sträcker sig från kolonialtidens kaosbetonade byteshandel till att bli världens dominerande valuta:
- 1690–1776: De brittiska kolonierna använde pund sterling, spanska pisar och lokalt utgivna papperssedlar. Ingen enhetlig valuta existerade.
- 1792: Coinage Act etablerade det amerikanska myntsystemet med dollarn som enhet — uppkallad efter den tyska "Thaler". Dollarn definierades i silver och guld.
- 1861–1865: Under inbördeskriget tryckte USA papperspengar utan guldtäckning — de "greenbacks" som gav sedlarna deras namn. Inflationen sköt i höjden.
- 1900: Gold Standard Act knöt dollarn exklusivt till guld: 1 troy ounce = 20,67 dollar.
- 1913: Federal Reserve grundades som USA:s centralbank med mandat att stabilisera valutan och fungera som "lender of last resort".
- 1933: President Roosevelt förbjöd privat guldinnehav under den stora depressionen och devalverade dollarn till 35 dollar per troy ounce.
- 1944: Bretton Woods-konferensen gjorde dollarn till världens ankare — alla valutor knöts till USD, som i sin tur var kopplad till guld.
- 1971: Nixon-chocken — USA bröt kopplingen till guldet och dollarn blev fiatvaluta med flytande kurs.
- 1973: Petrodollar-systemet etablerades: olja prissätts i dollar, vilket skapade en strukturell global efterfrågan på USD.
- 2008–idag: Finanskrisen och COVID-19 bekräftade dollarns roll som "safe haven" — vid varje kris fly kapitalet till dollar och amerikanska statsobligationer.
Se även: dollarn som världens reservvaluta och vad är fiatvaluta?
Vanliga frågor om Bretton Woods och guldmyntfoten
- Vad var Bretton Woods-systemet?
- Ett internationellt monetärt system (1944–1971) där alla deltagande länders valutor knöts till den amerikanska dollarn, och dollarn i sin tur garanterades mot guld till kursen 35 USD per troy ounce.
- Varför kollapsade Bretton Woods?
- USA:s guldreserver räckte inte längre till. Vietnam-kriget och sociala reformprogram skapade budgetunderskott, och länder som Frankrike begärde att lösa in sina dollar mot guld. 1971 bröt Nixon kopplingen — detta kallas "Nixon-chocken".
- Vad är guldmyntfoten?
- Ett monetärt system där sedlarnas värde garanteras av en fysisk guldreserv. En centralbank måste ha guld till ett belopp som täcker den utelöpande penningmängden. USA använde guldmyntfot fram till 1933 och en modifierad variant under Bretton Woods fram till 1971.
- Vad är IMF och varför grundades det?
- Internationella valutafonden (IMF) grundades 1944 vid Bretton Woods-konferensen för att övervaka det internationella monetära systemet och erbjuda nödlån till länder med betalningsbalansproblem. IMF är fortfarande aktivt idag med 190 medlemsländer.